Drömmar-

 Jag är en tönt för, ”spöken”, andar och drömmar. ni vet det okända.

Jag är fascinerad, en sucker för de kalla kårarna som kryper upp längst ryggraden så det liksom knottrar sig i nacken och man ryser till. Jag är rädd det förnekar jag inte men jag kan inte låta bli.

 Just nu är jag mest inne i drömmarnas gråzon, vad betyder de, hur tolkar man dem och vad är rätt och fel.

 
En dröm jag drömde för några månader sedan och som verkligen etsat sig fast i minnet:

 ”Jag ligger och halvsover i min säng på internatet när jag hör bromsskrik från en gammal volvo. Jag satte mig tvärt upp i sägen och kollade ut. Ur bilen puttas en sönderslagen kille och efter kommer tre, fyra killar som spakar på den redan blodiga mannen. I panik öppnar jag mitt fönster och frågar vafan de håller på med, är ni helt störda! Min röst skar sig men hördes tydligt. En av dem vänder sig om och börjar sakta gå åt mitt håll, i ren panik blir jag lika klumpig som en treåring och kan inte stänga mitt fönster. Jag sitter stel som en pinne när han leende kommer fram. ”Du ska hålla käften din fitta, annars kan du komma ut du också” han smäller igen mitt fönster så hårt att de blir sprickor i glaset. Jag var helt tom, jag visste inte alls vad jag skulle göra så jag gjorde inget. Min moral försökte desperat få mig att gåut och gå imellan eller i alla fall få mig att skrika igen, men jag vågade inte. Och innan jag hinner tänka längre ser jag hur de häller bensin på killen som ligger helt söndersparkad på marken, de sätter sig i bilen kastar en tändsticka.. Och där satt jag och kollade på hur en kille brann upp….”    

När jag äntligen vaknade var jag helt förstörd  jag ringde hem till mamma och berättade, jag tjatade på Natalie och Ebba om drömmen i flera veckor. Det jobbigaste med den här drömmen var/är att den kändes så sjukt riktad till mig, den fick mig att fundera på varför jag inte gjorde något och skulle jag ha gjort någonting om det var på riktigt? Och vad ska man göra? jag kände mig liten och hjälplös..

Nu får det vara nog! Mer vatten mindre sötsaker. Mer luft, mindre dator! Fyra veckor utomlands, bal och student mer kan man inte önska sig. Nu har jag faktiskt betstämt mig punkt



VÄLKOMMEN

Efter helt galna veckor med helt galna saker så är det nu äntligen lov! Anledningen till att jag inte har skrivit på tusen år är att det har hänt så galet mycket sjuka och tråkiga saker .Och om det är något jag verkligen har lärt mig så är det att man skriver inte om sådana saker offentligt!! Det är knappt jag vill tänka på dem själv!

I helgen var Malin och hennes mamma Anna här det var mysigt jag har inte träffat Malin på över ett år. Hon hade med sig sin nakna Kines Memphis han var gullig han med!

Nu måste jag plugga, verkligen puss


Snart två år sedan är det inte helt sjukt vad mycket som hänt på de två åren! De är verkligen några av dem allra viktigase i mitt liv! All my love to Emy som har blivit skadad i stöten!!

Efter som jag inte sover på nätterna längre, väldigt sällan och lite i alla fall, är jag helt galet uppdaterad på bloggar, youtubeklipp och nyheterna som strömmar på Internet. Helt sjukt, jag lovar.

 Förövrigt närmar sig saker alldeles för snabbt. Just nu är det tungt, lättare en förut men, tungt! Bra att jag börjat träna, haha! Lite mer muskler, eller några muskler överhuvudtaget så kommer det gå primoo.

  puss

Jag är larvig.

I går stod jag, Ebs och Sjööstjärnan i köket för att laga våran middag, ”schoff”

Jag hör ljudet av att kniven som hackat morötter går igenom något annat, något mjukare.

Jag stelnade till.

Natalie vänder sig om, först tyst sedan börjar hon ”panik gråta” kniven hade gått igenom hennes tumme i stället för moroten! Jag vänder mig om och går ifrån henne. Känslomässigt skriker jag att ”jag orkar inte!” sedan håller jag för öronen och säger aj, aj , aj , aj samtidigt som jag stampar med fötterna i golvet för att inte höra Natalie!

Ebba tog tag i saken och gjorde sitt bästa för att lugna ner alla, det gick sådär.. Jag smet iväg och köpte plåster, det klarade jag inte mer och inte minde! När jag kom hem slängde jag plåstret på golvet och lätt N och E fixa!  

Dem är något av det allra bästa jag har! Och jag skulle göra nästan allt för dem. MEN, låt bli att slå er, göra er illa och för allt i världen låt bli allt som kan frambringa blod! Då ska våran vänskap be forever, haha <3

Allt blev bra Natalies tumme sitter kvar, jag lugnade ner mig och Ebba försäkrade oss om att det skulle bli bra! Haha