Den här kylan är obeskrivbar. Den är så surrealistiskt att jag går in i någon form av chock varje gång jag lämnar mitt duntäcke. Allt stannar och är tyst det går inte att fokusera på något annat en kylan som nyper tag och får hela kroppen att knottra sig.

Jag borde plugga, verkligen. Men jag gör allt jag kan för att slippa, bra JH’s fyra och en halvmånad till någon form av ”frihet”? Och jag klarar inte av att fokusera!



La familja hade en weekend i Vadstena i sommras, jag var nybliven brunett